Västerås
Upp till 28 st
Upp till 140 MWp
Upp till 100 MW/MWh
På Rabbalshede Kraft är vi med och formar morgondagens energi. Vi arbetar för att stärka elproduktionen i södra Sverige och utreder därför möjligheterna att etablera en energipark i Kranshällarna, i närheten av Skultuna, i Västerås kommun.
Genom att låta flera energislag samverka kan vi säkerställa en jämnare leverans till elnätet. Dessutom är det mer effektivt och hållbart när vi låter olika resurser dela på samma infrastruktur, som exempelvis tillgången till elnät och vägar, men också skog och mark.
Inom projektområdet bedöms maximalt 28 vindkraftverk, upp till 140 hektar solceller och en batterianläggning om upp till 100 MW/MWh kunna rymmas. En energipark av den storleken skulle kunna producera upp till 800 GWh per år, vilket skulle utgöra ett viktigt tillskott av förnybar energi till regionen.
Under början av 2025 genomfördes samråd med myndigheter, bland annat berörda kommuner och Länsstyrelsen. Nu bjuder vi på Rabbalshede Kraft in allmänheten till samråd enligt 6 kap. miljöbalken. Det är en del i viktig del i tillståndsprocessen, men för oss som långsiktig ägare är det också en möjlighet att få höra vad som är viktigt för de som bor och verkar i närheten av den planerade energiparken.
Här kan du läsa mer om hur just du kan delta och vad som händer efter samrådet.
Den 4 juni bjöd vi in till en samrådsutställning och Öppet hus i Persboskolan i Skultuna. Under samrådet gick det att få reda på mer om projektets förutsättningar och geografiska placering och ta del av fotomontage. Stort tack till alla som kom för att ta del av informationen, ställa frågor, lämna synpunkter och upplysningar och prata med oss!
Här i vår digitala samrådsportal finns möjlighet för dig att få mer information om projektet och delta i samrådet. På sidan hittar du bland annat ett samrådsunderlag med mer information om den planerade parken, beskrivningar av projektets förutsättningar och miljöeffekter, interaktiva kartor och fotomontage samt vanliga frågor och svar.
När du har bildat dig en uppfattning om projektet får du mer än gärna lämna synpunkter till oss. Detta gör du genom att fylla i formuläret längst ned på denna sida, alternativt genom att maila eller posta ditt yttrande till oss. Märk i så fall ditt e-mail/brev med ”Energipark Kranshällarna” och skicka till kranshallarna@rabbalshedekraft.se eller till Marknadsvägen 1, 457 55 Rabbalshede.
Alla synpunkter som du vill ska följa med vår tillståndsansökan till Länsstyrelsen önskar vi få in senast den 31 augusti 2025.
Efter samrådet sammanställs alla yttranden som inkommit samt hur vi bemöter dessa i en samrådsredogörelse som biläggs vår tillståndsansökan. Därefter påbörjas arbetet med att ta fram en MKB som tillsammans med tillståndsansökan lämnas in till miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Uppsala län.
Om det behövs kan Länsstyrelsen begära kompletteringar, när de anser att ansökan är komplett meddelas det i lokaltidningen och allmänheten och berörda myndigheter får återigen möjlighet att yttra sig.
Kommunen måste också tillstyrka att miljöprövning av en energipark får genomföras. Därefter är det miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen som ansvarar för miljöprövningen och fattar ett beslut om att bevilja eller avslå ansökan om tillstånd. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen.
Världen står inför en stor energiomställning där fossil energi måste fasas ut och ersättas av hållbara alternativ. Sverige har slagit fast ett mål om 100 procent fossilfri elproduktion till år 2040. Samtidigt som vi behöver effektivisera och minska energianvändningen, behöver vi också bygga ut den förnybara energin för att klara industrins klimatomställning.
I Västmanland produceras bara ca en tredjedel av den el som förbrukas i länet idag (ca 2800 GWh) – och elnätets kapacitet räcker inte till för att möta nya behov. Merparten av elproduktionen kommer från kraftvärme, och en liten del kommer från vattenkraft och solkraft. Västerås kommun är den mest elintensiva kommunen i regionen och står för över 40 % av hela regionens elanvändning. Det beror på att det finns både ett högt befolkningsantal och flera stora industriföretag.
För att möta det växande elbehovet och främja den gröna omställningen är det avgörande att fortsätta investera i lokal förnybar elproduktion och förstärka elnätsinfrastrukturen – något som också minskar känsligheten för omvärldsförändringar.
Den stora potentialen för ny elproduktion till 2030 finns framför allt i vind-och solkraft, och år 2045 beräknar Energimyndigheten att vindkraften kommer stå för mer än hälften av Sveriges elproduktion. Enligt den nationella strategin för hållbar vindkraftsutbyggnad bör Västmanland bidra med 2 000 GWh per år till 2040. Teknikutvecklingen inom båda kraftslagen går snabbt. Högre, större och effektivare vindkraftverk gör det möjligt att bygga vindparker som producerar stora mängder el till en förhållandevis låg kostnad. Faktum är att landbaserad vindkraft i Sverige i dag har den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme av alla energislag. Samtidigt går kostnaden för solpaneler ner medan effektiviteten går upp.
Både vind- och solkraft kan dessutom byggas ut relativt snabbt på bred front. Att de är oändligt förnybara och gratis resurser, till skillnad från fossila bränslen som kol, gas och olja, gör dem till en självklar del av mixen i framtidens energisystem. Mer förnybar el innebär dessutom ett lägre årligt snittpris på el.
Visa mer
Innan vi berättar mer om projektet så vill vi berätta om varför vi utreder möjligheterna att etablera en ny energipark här.
Vi väljer att äga våra parker långsiktigt och vara närvarande även efter driftsättning. Därför ser vi oss inte bara som en energiproducent, utan som en del av näringslivet och samhället på de platser där vi etablerar oss. De lokala relationerna och behoven är därför extra viktiga för oss och ligger oss varmt om hjärtat. Med vårt koncept Utvecklingskraft delar vi med oss av en del av intäkterna från våra parker till initiativ som stärker närområdet genom föreningslivet, friluftslivet eller natur- och kulturmiljön. Det kan till exempel handla om en skolutflykt, bidrag till anläggande av en ny grillplats, lekplats eller ett nytt elljusspår. Idéer och engagemang finns redan – vi vill bara hjälpa till att förverkliga dem.
För energipark Kranshällarna kommer vi, om parken byggs, att avsätta 25 000 kr per vindkraftverk och år till en fond som utvecklingsprojekt i närområdet kan söka bidrag ifrån. Incitamentsutredningen ”Värdet av vinden” bereds just nu av regeringen. Utvecklingskraft kommer att anpassas i enlighet med eventuella beslut som rör ekonomiskt stöd till lokalsamhället.
Vi arbetar alltid för att projektområdet ska nyttjas så effektivt som möjligt så att påverkan på omgivningen begränsas så långt det går. Detta är också ett krav i miljöbalken. De delar av det utpekade projektområdet som rymmer viktiga natur- och kulturvärden av olika slag ska i möjligaste mån undantas från exploatering.
Under samråd, inventeringar och vindmätningar kommer vi på Rabbalshede Kraft få ökad kunskap om området, vilket i sin tur kommer medföra att ytorna för energiparksetableringen avgränsas. Dessa områden kommer utgöra etableringsområden för vindkraftverken, solcellerna och batterianläggningen. Antal verk, ytor och placeringen av energiparkens olika delar är därför inte fastställt ännu, utan kommer placeras någonstans inom etableringsområdena som avgränsas i ett senare skede.
Kulturmiljö innefattar miljöer som bär spår efter mänsklig verksamhet. Det kan bland annat handla om strukturer och enskilda objekt som reflekterar ett områdes historia och som ger insikt i hur tidigare generationer har levt och har format den fysiska miljön genom tiderna. Inom projektområdet finns 19 identifierade lämningar. Ytterligare 4 kulturhistoriska lämningar finns nära projektområdet.
Vid etablering av en energipark kan kulturhistoriska lämningar påverkas. Genom att anpassa parkens utformning kan dessa lämningar bevaras. I Västmanlands län finns ett kulturminnesvårdprogram, med närmaste område i Svartådalen, cirka 1,5 km öster om projektområdet. Här finns rester från Skultuna bruk, Sveriges äldsta mässingsbruk från 1607, samt andra historiska byggnader och anläggningar. Området har många fornlämningar, främst gårdsgravfält, och är av riksintresse för kulturmiljövård.
Ett riksintresse är ett mark- eller vattenområde som anses ha nationell betydelse för olika samhällsintressen, såsom transport, kulturmiljö eller totalförsvaret. Värdena inom ett område av riksintresse bör inte påtagligt skadas.
Projektområdet ligger inom MSA-område för Västerås flygplats. Ett MSA-område är ett påverkansområde kring en flygplats som utgör riksintresse för totalförsvarets militära del. Utöver detta finns inga områden som utgör riksintresse inom projektområdet.
Inom 10 kilometer från den planerade energiparken finns flera riksintressen för naturvård, kulturmiljö, friluftsliv och järnväg. Rövallsmossen och Stingsmossen är de närmaste riksintressena för naturvård och ligger nordväst om energiparkens projektområde.
Inom projektområdet för energipark Kranshällarna finns sjöar och vattendrag med strandskydd. Därutöver förekommer inga andra lagskyddade områden inom projektområdet. Inom 10 kilometer från projektområdet har naturreservat, djur- och växtskyddsområde, naturminne samt andra vattenskyddsområden identifierats.
Projektområdet består främst av sandig morän och mossetorv, med inslag av urberg och lera och terrängen är blockig.
Området ligger inom Norrströms huvudavrinningsområde. Ett huvudavrinningsområden är ett avrinningsområde som är ett större geografiskt område där allt ytvatten - som regn och smältvatten - samlas och rinner mot en gemensam punkt, vanligtvis en större flod, sjö eller hav.
Det finns en vattenförekomst med miljökvalitetsnormer (MKN) inom området, samt flera våtmarker och vattendrag, inklusive delar av Toftsjön. Närmaste grundvattenförekomst finns cirka 4 km väster om projektområdet.
Eventuell påverkan på hydrologi och hydrogeologi kommer att utredas vidare. Grundläggning av vindkraftverk och vägbyggen kan påverka yt- och grundvattenavrinningen. Påverkan på vattenförekomster och naturvärden kommer att utredas och skyddsåtgärder föreslås för att minimera påverkan på hydrologin.
Projektområdet består mestadels av brukad barrskog, men även våtmarker, vattendrag och delar av sjön Toftsjön. Utöver riksintressen finns andra naturmiljöer nära projektområdet. Skogsmark med naturvärden är känslig för avverkning, exploatering och förändrad hydrologi.
Enligt den nationella våtmarksinventeringen finns flera våtmarker inom projektområdet, totalt 12 objekt. Inga våtmarker med mycket högt naturvärde (klass 1) finns inom projektområdet. Skogsstyrelsen har även utpekat sumpskogar och nyckelbiotoper inom området. En nyckelbiotop är ett skogsområde med höga naturvärden som är viktigt för skogens växter och djur.
Vindkraft och solcellsområden kan etableras med hänsyn till befintliga värden, vilket minskar risken för negativa effekter på naturmiljön. En naturvärdesinventering kommer att genomföras för att utreda specifika lokaliseringar av naturvärden och skyddade arter och vilka skyddsåtgärder som kan behövas vidtas.
En översiktsplan vägleder beslut om mark- och vattenanvändning, bebyggelseutveckling och hantering av marktillgångar i en kommun. Västerås kommuns nuvarande översiktsplan har inga specifika områden för vindkraft, men kommunen är positiv till vindkraft och föreslår att större anläggningar placeras kostnadseffektivt för kommunens elförsörjning. Kommunen arbetar för närvarande med att ta fram en ny översiktsplan. I den ska bland annat markanvändning och vindkraftsfrågan utredas ytterligare. Projektområdet omfattas inte av detaljplaner och energipark Kranshällarna står inte i strid med kommunala planer.
För närvarande finns ingen annan vindpark i Västerås kommun. Tidigare bedömdes vindläget i regionen som otillräckligt, men tack vare teknikutvecklingen kan vi med moderna turbiner och noggrann lokalisering producera mer el på färre verk. Genom att kombinera vindkraft med solceller och batterilagring ökar dessutom nyttan ytterligare.
Västmanlands län har ett varierat landskap med åsar, ådalar, skog, myr, slättlandskap, sjöar och vattendrag. Västerås kommun har en öppen jordbruksbygd kring Mälaren i söder och en mer växlande landsbygd och skogsbygd i norr. Projektområdet har en topografi på 50-100 meter över havet och består av blockig terräng, våtmarker och sumpskogar.
Vindkraftverk påverkar landskapsbilden visuellt, beroende på placering, topografi och omgivande element. Solceller planeras i flacka delar av projektområdet, omgivna av skog, och förväntas inte förändra landskapsbilden mer än i dess direkta närhet.
Synbarhetsanalys och fotomontage har tagits fram för att illustrera vindkraftverkens visuella påverkan. Fotomontage visar hur vindkraftverken kan upplevas från bebyggelse och områden där människor vistas.
Det finns inga riksintressen för friluftsliv inom eller i nära anslutning till projektområdet. En del av projektområdet för energiparken ingår i Västmanlands naturvårdsplan och används frekvent för friluftsliv som exempelvis närströvområden för Ramnäs och Surahammar. Bruksleden passerar genom södra delen av området.
Under byggfasen begränsas tillgängligheten till området, och när energiparken är i drift kommer vissa delar att vara inhägnade, vilket kan påverka möjlighet till rekreation. Området kan dock fortfarande användas för jakt och friluftsliv. Påverkan på friluftslivet kommer att beskrivas mer ingående i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
De studier som genomförts gällande vindkraft visar att det är fåglar och fladdermöss som är de mest känsliga djurgrupperna vid en vindkraftsetablering.
Vid en vindkraftsetablering kan påverkan på fågellivet uppstå i form av kollisioner som att fåglar träffas av rotor eller flyger in i torn, störning i form av att fåglar undviker området och/eller habitatförluster till följd av att mark tas i anspråk. Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga spenderar längre tid inom ett visst område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de som enbart passerar området under flyttning.
Även för fladdermöss utgör vindkraftverken en kollisionsrisk. Dödligheten av fladdermöss vid vindkraftverk är nästan helt begränsade till arter som rör sig och jagar i fria luften över trädtoppshöjd, så kallade högriskarter.
Effekten på fåglar från områden med solceller är artspecifik, där vissa arter kan gynnas och andra missgynnas. För födosökande rovfåglar kan solpanelerna fungera som utkiksplatser att sitta på. Det har i vissa fall framkommit att områden med solceller kan misstas för att vara en sjö av vissa fåglar, och att kollision kan riskera att ske.
Fågel- och fladdermusinventering kommer att genomföras inom projektområdet, och baserat på resultat kan skyddsåtgärder behövas vidtas som exempelvis skyddsavstånd till vissa platser eller att undvika anläggning inom vissa områden.
Nedan kan du också läsa mer om skuggbildning.
Ljud
Vindkraftverk alstrar i huvudsak ett ljud av svischande karaktär, som uppkommer av rotorbladens passage genom luften. Vindkraftverk avger också ett maskinbuller som uppstår i maskinhuset. Meteorologiska förhållanden, terrängen, markens vegetation och i viss mån vindhastighet påverkar hur ljudet sprider sig. Samtidigt maskeras ljudet från vindkraftverk ju mer det blåser eftersom naturliga ljudkällor så som skogens brus i vinden då tar över och gör det svårt att uppfatta ljudet från vindkraftverken. Ljudet från vindkraftverken avtar också med avståndet från vindkraftverket.
Lågfrekvent buller och infraljud
Lågfrekvent buller är ljud i frekvensområdet 20–200 Hertz. Svenska studier har visat att så länge buller från vindkraftverk inte överskrider riktvärdet 40 dBA utomhus är risken liten för att riktvärdena för lågfrekvent buller inomhus överskrids.
Ljud under 20 Hertz kallas för infraljud och är vanligtvis inte hörbart men kan påverka människor negativt om ljudnivån är tillräckligt hög. Vindkraftverkens rotation ger upphov till infraljud som ofta ligger kring 1 Hertz och i det frekvensområdet krävs en nivå på cirka 120 dB för att man ska se en påverkan på människor. På de avstånd som krävs mellan vindkraftverk och bostäder i Sverige är nivån av infraljud från vindkraftverk betydligt lägre och det finns enligt Naturvårdsverkets bedömning ingen evidens för negativa hälsoeffekter orsakade av infraljud från vindkraftverk.
Ljudberäkningar för exempellayouten har genomförts och presenteras i kartan.
Rörliga skuggor från vindkraftverk uppstår när solen står lågt och det blåser så att rotorbladen står vinkelrätt mot solstrålarna. Rotorbladen ”klipper” av solstrålarna och betraktaren uppfattar detta som ett långsamt blinkande ljus. Dessa skuggor kan upplevas som störande för boende i närheten av verken.
Det är möjligt att genom vidtagande av skyddsåtgärder minska skuggtiderna så att begränsningsvärdet som är maximalt 8 timmar per år upprätthålls. Behovet av sådana åtgärder kommer att utredas vidare.
Du kan läsa mer om skuggberäkningen i samrådsunderlaget.
En påverkan på det omgivande landskapet och landskapsbilden är ofrånkomlig vid uppförande av vindkraftverk. I kartan nedan redovisas fotomontage och en synbarhetsanalys baserad på en exempellayout. Synbarhetsanalysen har legat till grund för val av fotopunkter som de framtagna fotomontagen bygger på.
Här kan du läsa mer om synlighet och ta del av de fotomontage som tagits fram för projektet.
Klicka på kamera-ikonerna på kartan för att få upp de olika fotomontagen som tagits fram. Du kan även ta del av fotomontagen via pdf:en nedan.
Kartan visar också varifrån vindkraftverken kan komma att synas och hur många som är synliga – men inte hur stor del av varje verk som är det. Det innebär att även om bara en liten del av ett vindkraftverk är synlig från en viss punkt, så visas det ändå som synligt i kartan. Observera att kartan och de fotomontage som tagits fram endast är baserade på en exempellayout och att slutligt antal samt placering av verk inte är fastställt ännu.
Infraljud är ljud som är så lågfrekvent att vi människor inte kan höra det, men vi kan ändå påverkas av det. Höga nivåer infraljud kan orsaka bland annat yrsel och huvudvärk. Vi exponeras för infraljud hela tiden från både mänskliga och naturliga bullerkällor men det är mycket ovanligt med skadliga nivåer infraljud annat än exempelvis inom vissa tunga industrier. Studier visar att vindkraftverk inte genererar sådana nivåer av infraljud att människor mår dåligt av det.
Det korta svaret är nej. Detta är ett felaktigt påstående som fått stor spridning. De mätningar och vetenskapliga studier som finns indikerar att vindkraftverk inte är en betydande källa till utsläpp av mikroplaster. De största källorna till mikroplaster i miljön är däckslitage, textilier, plastförpackningar, och kosmetika.
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. De är syntetiskt framställda och används i ett stort antal produkter som till exempel i brandsläckningsskum och impregneringsmedel. PFAS är extremt långlivade och vissa har visats ha negativa effekter på människor och djur. PFAS är vitt spridda i miljön och finns därför i bland annat livsmedel, luft och damm. Exponeringen sker främst genom livsmedel som fisk, ägg och dricksvatten men kan också ske via inomhusluft. Dricksvatten och fisk från förorenade områden kan vara betydande källor till exponering. PFAS finns också i vissa hygien- och kosmetikaprodukter.
PFAS kan, men behöver inte, användas i ytbeläggningen på vindkraftverkens rotorblad. När PFAS används i beläggningen på rotorblad är det huvudsakligen polymer PFAS som fluoretylenvinyleter (FEVE) och etylentetrafluoretylen (ETFE). Rotorblad på vindkraftverk utgör inte en källa till PFAS som vi människor exponeras för.
Vi människor exponeras för bisfenol A via livsmedelsförpackningar och via vår inomhusmiljö i första hand. Bisfenol A förekommer i polymerer som används i plasten polykarbonat och epoxi. Dessa plaster finns i elektronik, färg, textilier, byggmaterial och livsmedelsförpackningar som innehåller polykarbonatplast och epoxihartser.
Epoxi kan i vissa fall användas i vindkraftverkens rotorblad. Vid framställningen av epoxin kan det finnas små mängder bisfenol A som kan läcka ut. Detta är dock inte en källa för människors exponering eftersom Bisfenol A bryts ner i miljön innan den når oss.
Vid nedmontering av vindkraftverken efter avslutad drift finns lagkrav på lämplig hantering av alla material för att förebygga läckage av farliga ämnen till miljön.
Studier har visat att många fladdermöss lockas till vindkraftverk, främst vid svaga vindar lägre än 6 meter i sekunden. Data från andra länder indikerar att vindkraftverk dödar 10–15 fladdermöss per vindkraftverk och år. Genom så kallad “stoppreglering” (även kallat fladdermussäkert läge), kan vindkraftverken stoppas vid tillfällen då risken att skada fladdermöss är särskilt hög. Med stoppreglering under ungefär 10 stilla sensommarnätter per år kan dödsfallen minska med 60–90 procent.
Jämfört med annan mänsklig påverkan utgör vindkraften en liten fara. I Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval har man kommit fram till att betydligt fler fåglar dör av trafik, katter och fönsterrutor än av vindkraft, om man ser till det totala antalet. Det är viktigt att ta reda på de lokala förutsättningarna för fåglar och undvika att bygga vindkraftverk på platser med höga risker. Vi gör omfattande inventeringar och är området inte lämpligt från ett fågelperspektiv så ges inte tillstånd. Om döda fåglar påträffas har vi rutiner för att dokumentera, artbestämma och rapportera till myndigheter.
Sveaskog är en av markägarna i projektområdet. Om du har frågor eller synpunkter på Sveaskogs markanvändning går det bra att kontakta Tomas Fransson, tomas.fransson@sveaskog.se eller 08-655 9081.
När du har bildat dig en uppfattning om projektet får du mer än gärna lämna synpunkter till oss. Detta gör du genom att fylla i formuläret nedan, alternativt genom att maila eller posta ditt yttrande till oss. Märk i så fall ditt e-mail/brev med ”Energipark Kranshällarna” och skicka till kranshallarna@rabbalshedekraft.se eller till Marknadsvägen 1, 457 55 Rabbalshede.
Alla synpunkter som du vill ska följa med vår tillståndsansökan till Länsstyrelsen önskar vi få in senast den 31 augusti 2025.
FRÅGOR?
Rabbalshede Kraft och Euromekanik inledde hösten 2020 ett samarbete som ska ge 100 % grön vätgas med hjälp av vindkraft. Målet med samarbetet, som sker i form av pilotprojektet "Den gröna vätgasen", är att öppna nya vägar för kunskapsutbyte och teknikutveckling för hållbar produktion av grön vätgas. Satsningen har beviljats stöd från Naturvårdsverket och Klimatklivet som stödjer lokala klimatinvesteringar.
I Holje, strax utanför Olofström i Blekinge, planerar vi på Rabbalshede Kraft att uppföra en solcellspark om 3 MW.
När parken står klar beräknas den producera upp till 4,2 GWh/år. Då parken ligger i södra Sverige kommer den bidra med ett viktigt tillskott av förnybar el i elprisområde 4, som i dag har ett underskott på elproduktion.
Vi planerar att påbörja byggnationen redan under 2025, håll utkik här för uppdateringar om projektet!
I Truedstorp, söder om Bjuv i nordvästra Skåne, utvecklar Rabbalshede Kraft två närliggande solcellsparker som tillsammans beräknas producera upp till 4,0 GWh/år. Då båda parkerna ligger i södra Sverige kommer de bidra med ett viktigt tillskott av förnybar el i elprisområde 4, som i dag har ett underskott på elproduktion.
Vi planerar att påbörja byggnationen under 2025, håll utkik här för uppdateringar om projektet.
I anslutning till vår befintliga vindpark i Femstenaberg i norra Bohuslän planerar vi nu att addera en solcellspark på upp till 30 MW. När solcellsparken står klar beräknas den producera närmare 30 GWh/år, vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel för omkring ca 6 000 svenska hushåll/år.
Femstenaberg blir därmed vår första kombinerade energipark där flera energislag samverkar. I parken planerar vi också för batterilagring, och i framtiden hoppas vi kunna addera produktion av grön vätgas.
I Mörtjuk, cirka 5 km väster om tätorten Ronneby i Blekinge, planerar Rabbalshede Kraft att uppföra en solcellspark om 23 MW.
När parken står klar beräknas den producera upp till 24 GWh/år. Då parken ligger i södra Sverige kommer den bidra med ett viktigt tillskott av förnybar el i elprisområde 4, som i dag har ett underskott på elproduktion.
I Ettebro, ungefär 9 km norr om Ronneby, planerar Rabbalshede Kraft att uppföra en solcellspark om 27 MWp.
När parken står klar beräknas den producera upp till 24 GWh/år. Då parken ligger i södra Sverige kommer den bidra med ett viktigt tillskott av förnybar el i elprisområde 4, som i dag har ett underskott på elproduktion.
Vi utreder just nu möjligheten att etablera en solpark i Agdatorp i Karlskrona kommun.
Den planerade solparken beräknas kunna producera cirka 6 GWh förnybar el årligen, vilket skulle innebära ett viktigt tillskott av förnybar energi i regionen.
Vi utreder just nu möjligheten att etablera en solpark i Tycke i Askersunds kommun. Solparken planeras till största del i Askersunds kommun men går även in en liten del i Hallsbergs kommun i Örebro län. Området är beläget cirka 1,5 kilometer söder om Vretstorp och cirka 10 kilometer norr om Askersund. Den planerade solparken beräknas kunna producera cirka 102,8 GWh förnybar el årligen, vilket skulle innebära ett viktigt tillskott av förnybar energi i regionen.
Vi utreder just nu möjligheten att etablera en solpark i Viby i Hallsbergs kommun. Projektområdet består av ca 32 ha jordbruksmark och är beläget ca 2 km norr om vårt solprojekt Tycke i Aksersund. Den planerade solparken beräknas kunna producera cirka 28 GWh förnybar el årligen.
Vi på Rabbalshede Kraft utreder just nu möjligheten att etablera en solpark i Sjöbo Ora i Sjöbo kommun. Den planerade solparken beräknas kunna producera cirka 11 GWh förnybar el årligen.
Vi på Rabbalshede Kraft utreder just nu möjligheten att etablera en solpark i Buggamåla i Karlskrona kommun. Projektområdet består av ca 72 hektar skogsmark och är beläget ca 20 km norr om Karlskrona. Den planerade solparken beräknas kunna producera cirka 50 GWh förnybar el årligen.
I Lappajärvi i västra Finland planerar vi just nu solparken Lamminneva – ett av våra första projekt på finsk mark.
Solparken beräknas producera omkring 33,4 GWh förnybar el per år och samtidigt bidra till att undvika cirka 2 600 ton koldioxidutsläpp årligen. Solparken kommer att uppta cirka 40 hektar och utgör ett viktigt tillskott till Finlands energiomställning.
I Suonenjoki i västra Finland planerar vi just nu solparken Isoneva – ett av våra första projekt på finsk mark.
Solparken beräknas producera omkring 62,2 GWh förnybar el per år och samtidigt bidra till att undvika cirka 4 900 ton koldioxidutsläpp årligen. Solparken utgör ett viktigt tillskott till Finlands energiomställning.
Området har tidigare använts för torvbrytning och får nu nytt liv genom solkraft. Projektet visar på potentialen för storskalig solenergi i norra Europa – särskilt på marker som är svåra att använda för andra ändamål.
Gärdshyttan är belägen i Askersund och är en av våra nyare vindkraftsparker som driftsattes i juli 2020 efter knappt ett och ett halvt års byggnation. Parken består av fem vindkraftverk och den förväntade genomsnittliga produktionen uppgår till 55 GWh per år, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen för cirka 2 200 villor.
Vindpark Hud i Tanums kommun består av sex vindkraftverk á 2,5 MW modell Nordex N90. Samtliga vindkraftverk ägs och förvaltas av Rabbalshede Kraft. Årsproduktionen för de sex vindkraftverken beräknas vara 38 GWh.
Vindkraftspark Årjäng Nordväst i Årjängs kommun omfattar nio vindkraftverk av modell Vestas 112-3 MW. Samtliga vindkraftverk ägs och förvaltas av Rabbalshede Kraft. Årsproduktionen för de nio vindkraftverken beräknas vara 78 GWh.
Söndagen den 13 juni 2010 invigdes Rabbalshede Krafts vindpark Brattön i Munkedals Kommun, Bohuslän. Vindparken omfattar sex verk om 2,5 MW vardera av modell Nordex (N90) och beräknas producera 34 000 megawattimmar el per år. Brattön var 2014 Rabbalshede Krafts tredje vindpark som togs i drift. Den beräknade produktionen på 34 000 MWh motsvarar elförbrukningen i 1 700 villor som vardera förbrukar 20 000 kWh el per år.
Vindkraftpark Dingleskogen i Munkedals Kommun driftsattes i november 2013 och omfattar tre vindkraftparker om totalt 14 vindkraftverk á 2,3 MW av modell Enercon E82. Vindpark Dingleskogen består av Dingleskogen med totalt sex verk, Dingleskogen Ås med totalt sex verk samt Hällesvadsholm med två verk.
Rabbalshede Kraft äger 12 verk och Göteborgs stift äger 2 verk. Samtliga vindkraftverk i parken förvaltas av Rabbalshede Kraft. Årsproduktionen från de 12 vindkraftverken som ägs av Rabbalshede Kraft beräknas till 68 GWh.
Vindpark Kil i Tanums kommun består av fyra vindkraftverk á 2,0 MW av modell Enercon E82. Samtliga vindkraftverk ägs och förvaltas av Rabbalshede Kraft. Årsproduktionen för de fyra vindkraftsverken beräknas vara 20 GWh.
Vindkraftspark Sköllunga, belägen i Stenungsunds kommun, driftsattes i början av 2021 och omfattar 3 st vindkraftverk med en totalhöjd på 180 meter.
Samtliga vindkraftverk ägs av Rabbalshede Kraft.
Vindpark Töftedalsfjället i Dals-Eds kommun omfattar totalt 21 verk á 2,3 MW av modell Siemens 2,3-101. Rabbalshede Kraft äger 10 verk, Göteborg Energi AB äger 9 verk, föreningen VästanVind äger ett och en markägare äger ett verk. Årsproduktionen från de 10 vindkraftsverken ägda av Rabbalshede Kraft beräknas vara 66 GWh.
Vindpark Årjäng Sydväst i Årjängs kommun omfattar 13 vindkraftverk á 3 MW av modell Vestas 112-3MW. Samtliga vindkraftverk ägs och förvaltas av Rabbalshede Kraft. Årsproduktionen för de 13 vindkraftsverken beräknas vara 116 GWh.
Vindpark Fågelås i Hjo kommun omfattar ett vindkraftverk á 2 MW av modell Vestas V90. Vindkraftsverket ägs och förvaltas av Rabbalshede Kraft. Årsproduktionen för vindkraftverket beräknas vara drygt 5 GWh.
Vindpark Simmatorp i Skara kommun omfattar tre verk á 2 MW av modell Vestas V90, varav Rabbalshede Kraft äger ett av verken. Samtliga vindkraftverk förvaltas av Rabbalshede Kraft. Årsproduktionen av det vindkraftverk som ägs av Rabbalshede Kraft beräknas vara 6 GWh.
Vindpark Raftsjöhöjden i Strömsunds kommun omfattar 4 vindkraftverk av modell Siemens SWT 2,3. Samtliga vindkraftverk ägs och förvaltas av Rabbalshede Kraft. Årsproduktionen för de fyra vindkraftsverken beräknas vara 20 GWh.
Vindpark Högen är belägen i Lilla Edets kommun och driftsattes i början av 2021. Vindparken består av tre verk och beräknas producera 38 GWh per år. Det motsvarar den totala elförbrukningen för 1 900 eluppvärmda villor (á 20 000 kWh) eller enbart hushållsel för 7 600 villor (á 5000 kWh). Vindparken ägs av Rabbalshede Kraft och service sköts av verksleverantören.
Vindpark Östra Herrestad är belägen utanför Simrishamn i Sydöstra Skåne och består totalt av nio vindkraftverk som har en effekt på 1,8 MW per verk. Parken togs i drift av Vattenfall vid årsskiftet 2010/2011, men övertogs av Rabbalshede Kraft i november 2020. Rabbalshede kraft äger och förvaltar de nio verken som är av modell Vestas V90.
Parken har ett mycket bra vindläge och en total årsproduktion på 59 GWh.
Den 17 maj 2022 invigdes Långnabba vindkraftpark med tiovindkraftverk på Eckerös sydspets. Vind AX AB är ett privatägt åländskt vindkraftsbolag som bildades i november 2019 och har 26 aktieägare varav Rabbalshede Kraft är den största ägaren.
Vindpark Lyrestad i Mariestad och Töreboda kommun omfattar totalt 22 vindkraftverk á 3,45 MW av modell Vestas V126. Lyrestad Vind AB ägs till 75 procent av Ardian Infrastructure och till 25 procent av Rabbalshede Kraft AB. De 22 vindkraftverken i vindparken förvaltas av Rabbalshede Kraft. Årsproduktionen från de 22 vindkraftverken om 234 GWh köps av Google genom ett långsiktigt elhandelsavtal.
Rabbalshede Kraft har fått grönt ljus för att etablera en ny vindpark cirka 13 kilometer nordost om Munkedal! Vindpark Brattön-Sälelund bedöms kunna rymma upp till nio vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 290 meter.
I Lerkaka, som ligger i Borgholms kommun på Öland, finns ett av Rabbalshede Krafts senaste förvärv. Vindparken, som varit i drift sedan 2013, består av fem vindkraftverk med en total effekt på 10 MW. Parken producerar upp till 28 GWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen för cirka 5000 hushåll med en förbrukning om 5500 kWh el per år.
I Stensåsa, som ligger i Vetlanda kommun, finns ett av Rabbalshede Krafts senaste förvärv. Vindparken, som varit i drift sedan 2013, består av sju vindkraftverk med en total effekt på 14 MW. Parken producerar upp till 37 GWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen för cirka 6700 hushåll med en förbrukning om 5500 kWh el per år.
Ballycadden Wind Farm är belägen i Wexford County på Irland och består av nio vindkraftverk med en total kapacitet på 24,2 MW. Med en årlig produktion på cirka 66,9 GWh kan den förse ungefär 14 000 irländska hushåll med el varje år.
När vi övertog parken markerade det startskottet för vår expansion på den internationella marknaden, då den är vår allra första park utanför Norden.
Just nu arbetar vi för att komplettera vår vindpark Årjäng NV i Värmland med en batterianläggning om 10 MW/10 MWh.
Anläggningen kommer främst användas till optimering av den egna parken och för att kunna leverera stödtjänster till Svenska kraftnät. På så sätt är vi med och bidrar till att säkerställa balansen i kraftnätet och göra framtidens elproduktion mer planerbar.
I Femstenaberg i Strömstad kommun utvecklar vi just nu vår allra första energipark där vindkraft och solkraft kompletteras med batterilagring.
Under våren 2024 fattade vi ett investeringsbeslut om att den befintliga vindparken ska kompletteras med en batterianläggning. Batteriet, som kommer ha en kapacitet på 20 MW / 20 MWh, kommer primärt användas till stödtjänster för Svenska kraftnät och optimering i vår egen park.
I anslutning till vår befintliga vindpark Årjäng SV i Värmland planerar vi nu för att addera en batterianläggning om 20 MW/20 MWh.
Anläggningen kommer främst användas till optimering av parkerna och för att kunna leverera stödtjänster till Svenska kraftnät. På så sätt är vi med och bidrar till att säkerställa balansen i kraftnätet och göra framtidens elproduktion mer planerbar.
Just nu arbetar vi för att komplettera vår vindpark Årjäng NV2 i Värmland med en batterianläggning om 20 MW/20 MWh.
Anläggningen kommer främst användas till optimering av den egna parken och för att kunna leverera stödtjänster till Svenska kraftnät. På så sätt är vi med och bidrar till att säkerställa balansen i kraftnätet och göra framtidens elproduktion mer planerbar.
Vi vill vara med och driva utvecklingen för effektiva och hållbara lösningar framåt. Därför tittar vi på hur vi kan utveckla våra parker från rena vindparker till energiparker där vi, utöver vindkraft, även adderar andra tekniker. Den 25 maj 2024 invigdes vindparkerna Femstenaberg och Lursäng, vilket markerade startskottet för vår allra första energipark - Femstenaberg!
Vi vill vara med och driva utvecklingen för effektiva och hållbara lösningar framåt. Därför tittar vi på hur vi kan utveckla våra parker från rena vindparker till energiparker där vi, utöver vindkraft, även adderar andra tekniker. Sedan 2013 äger och driver vi vindpark Årjäng SV med 13 vindturbiner och en årlig produktion på 116 GWh. Nu kommer parken kompletteras med ett batteri för att kunna lagra energin.
Vi vill vara med och driva utvecklingen för effektiva och hållbara lösningar framåt. Därför tittar vi på hur vi kan utveckla våra parker från rena vindparker till energiparker där vi, utöver vindkraft, även adderar andra tekniker. Sedan 2014 äger och driver vi vindpark Årjäng NV med 9 vindturbiner och en årlig produktion på 78 GWh. Nu kommer parken kompletteras med ett batteri för att kunna lagra energin.
Vi vill vara med och driva utvecklingen för effektiva och hållbara lösningar framåt. Därför tittar vi på hur vi kan utveckla våra parker från rena vindparker till energiparker där vi, utöver vindkraft, även adderar andra tekniker. Sedan 2022 äger och driver vi vindpark Årjäng NV2 med åtta vindturbiner och en årlig produktion på 111 GWh. Nu kommer parken kompletteras med ett batteri för att kunna lagra energin.
Vi vill vara med och driva utvecklingen för effektiva och hållbara lösningar framåt. Därför bygger vi inte bara rena vindparker längre, utan tittar även på hur vi kan kombinera kraften från vind och sol med batterilagring och produktion av grön vätgas. Just nu utreder vi möjligheten att etablera en energipark i Järnskog i Eda kommun.
På Rabbalshede Kraft är vi med och formar morgondagens energi. Vi arbetar för att stärka elproduktionen i södra Sverige och utreder därför möjligheterna att etablera en energipark i Kranshällarna, i närheten av Skultuna, i Västerås kommun.
