Vanliga frågor och svar

Bladen på ett vindkraftverk är formade som propellrar som drivs runt av vinden. För att rotorbladen på ett vindkraftverk ska börja snurra måste det blåsa minst tre till fyra sekundmeter. Vid cirka 12–14 sekundmeter ger verken full effekt. Rotorbladen fångar in energi från vindens rörelse, i motsats till en motor som använder energi för att skapa rörelse. Rotorn sitter på en axel som är kopplad till en generator som gör om den snurrande rörelsen till elström. Generatorn och annan känslig utrustning sitter skyddat i maskinhuset, i den så kallade nacellen, högst uppe på vindkraftverkets torn.

All energi som vi människor använder har en miljöpåverkan som bör vägas mot nyttan den ger. Vindkraften har i jämförelse med andra kraftslag mycket liten negativ påverkan samtidigt som den blir alltmer effektiv. Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft också den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det gäller nybyggnation av elproduktion i Europa. Vindkraft är därmed ett av de viktigaste energislagen för att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen och nå våra gemensamma klimatmål, samtidigt som vi behåller konkurrenskraftiga elpriser.

För att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem behöver den svenska vindkraften bli ungefär lika stor som vattenkraften, vilket motsvarar en årlig produktion om cirka 65 terawattimmar. Beroende på teknikutvecklingen räknar man med att det kommer att finnas cirka 4 000–6 000 vindkraftverk år 2040. Att jämföra med Danmark som redan 2019 hade 6000 vindkraftverk med en yta lika stor som Jämtland.

Ingen elproduktion är helt fri från miljöpåverkan, men vindkraften har i jämförelse med andra kraftslag mycket liten negativ påverkan. Nätverket Vindkraftens klimatnytta bedömer i en rapport att vindkraften, genom att möjliggöra både elektrifiering och elexport, har potential att minska klimatutsläppen med motsvarande 50 procent av Sveriges nuvarande utsläpp till år 2030. När vi planerar nya vindkraftsparker är påverkan på naturmiljön också en central fråga och ibland avgörande för om vi får tillstånd att bygga vindkraft. För landbaserad vindkraft är det framför allt risken för påverkan på fåglar, fladdermöss och rennäringen som kan vara avgörande. Vi jobbar kontinuerligt med att anpassa våra projekt för att minska vår påverkan på den biologiska mångfalden så mycket som möjligt. Naturskyddsföreningen bedömer att vindkraften kan mer än fyrdubblas utan bekostnad på biologisk mångfald och artrikedom.

Läs mer här 

Ett modernt vindkraftverk som är i drift idag kan årligen producera el till cirka 2 000 hushåll. Generellt kan sägas att ett vindkraftverk producerar cirka 80 gånger mer energi än vad som förbrukas vid tillverkning, uppförande, underhåll och rivning. För ett vindkraftverk med en livslängd på ungefär 25 år innebär detta att det tar omkring tre till fyra månader för vindkraftverket att producera den energi som den totalt förbrukar under sin livstid.

Alla föremål som är högre än 45 meter ska ljusmarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, för att bli synliga för flygplan och helikoptrar. I en vindkraftspark där vindkraftverkens totalhöjd är 150 meter eller högre ska de vindkraftverk som utgör parkens yttersta gräns markeras med högintensivt vitt, blinkande ljus, medan de inre vindkraftverken markeras med ett medelintensivt, rött fast ljus. Belysningen kan ibland upplevas som störande för närboende. Studier och utredningar pågår inom ämnet.

Läs mer här

Fallande is eller iskast uppstår när is bildas på ett vindkraftverks maskinhus och rotorblad och sedan faller eller slungas iväg. För att hantera risken att iskastet orsakar skada används säkerhetsavstånd mellan vindkraftparker och områden där människor vistas. I vindparkerna finns varningsskyltar för att uppmärksamma risken. I tillägg till säkerhetsavstånd kan det också behövasavisningssystem som värmer rotorbladen och på så vis minskar isbildningen. 

All el som produceras från våra förnybara parker oavsett energislag går in i ett gemensamt elnät som distribueras ut i landet eller exporteras. Priset fastställs på den nordiska elbörsen Nord Pool, som är en handelsplats för elproducenter och elhandlare. Där sätts elpriset – timme för timme – årets alla dagar. Elnätspriser och skatter är statligt reglerade. Precis som all annan handel styrs den av utbud och efterfrågan. Om tillgången är dålig, till exempel under torrår då vattenkraftverken har lite vatten i magasinen eller då kärnkraftverken inte kan producera för fullt, går priset omedelbart upp. Då vår elmarknad är sammankopplad med elmarknaden i Europa påverkas även elpriset av vad som händer där

Som markägare har du möjligheten att arrendera ut mark till oss om du på din mark har ett fördelaktigt vindläge och om marken är avskild från bostäder/tätort. Vindkraftsverkens livslängd är 30 år och eftersom vi fortsätter äga våra verk efter driftssättandet, är det oss du kommer fortsätta att träffa och föra dialog med under hela livslängden. Därför är vi extra måna om att våra projekt ska vara långsiktigt hållbara och lönsamma. Du som vill undersöka förutsättningarna för att etablera vindkraft på din mark är välkommen att kontakta oss via formuläret nedan så kan vi tillsammans kan titta på förutsättningarna för just din mark.

Solceller omvandlar solens strålar till elektrisk energi. När solen lyser på solcellen blir ovansidan negativt laddad och undersidan blir positivt laddad, vilket genererar likström. För att kunna använda elen omvandlas den till växelström i en växelriktare. Man kopplar ihop ett antal solceller till en solpanel. En solpanel som är 1,0 x 1,65 m består av 60 solcellsmoduler. Grovt räknat brukar man säga att en genomsnittsanläggning på ca 25 paneler (en yta på ca 43 m2) producerar ca 6 200 kWh på ett år, men detta varierar givetvis beroende på antal soltimmar, takets läge, lutning mm.

Det är lätt att tro att det behövs ständigt strålande solsken för att producera solel. Men egentligen är dagsljus allt som behövs för att generera el. För att solcellsinstallationen ska vara värd investeringen bör det vara minst 800 soltimmar per år. I södra Sverige ligger antalet soltimmar på 1100, vilket är lika mycket som i solcellstäta Tyskland. Mest solstrålning är det längs kusterna och på Öland och Gotland. Så borde resten av Sverige strunta i solel? Nej, tvärtom eftersom det handlar om placeringen av solcellsanläggningen. En väl placerad anläggning i norra Sverige kan faktiskt producera mer än en sämre placerad i södra.

Tillverkningen av solceller är ganska energikrävande och de produceras ofta i länder där en stor del av energin kommer från kolkraft, till exempel Tyskland och Kina. Men inom tre år har den energi som tillverkningen krävde kompenserats av den fossilfria solel som solpanelerna producerat. Dessutom utvecklas hela tiden tekniken för att återvinna solpaneler. På Rabbalshede Kraft utvärderar vi våra leverantörer löpande och strävar alltid efter att göra de bästa valen av leverantörer utifrån kvalitet, arbetsvillkor och påverkan på miljön.

Vårt koncept  med "investeringsfri solel" bygger på att du som fastighetsägare upplåter ditt tak till oss och köper den solel som anläggningen producerar till ett fast kWh-pris, som ofta ligger betydligt lägre än ert nuvarande elpris. När avtalstiden löpt ut kan du välja att förlänga avtalet eller att köpa ut anläggningen. Att välja vår investeringsfria solel är ett enkelt sätt att direkt ta del av de positiva effekter som en egen solelanläggning medför, utan att binda kapital

Vätgas klassificeras i fyra huvudkategorier: grå, brun, blå och grön. Grå och brun vätgas är de två vanligaste varianterna, som framställs av fossila bränslen och medför stora koldioxidutsläpp. Blå vätgas ger lägre koldioxidutsläpp eftersom produktionsprocessen bygger på fossila bränslen i kombination med infångning och lagring av koldioxid (CCS) för att minska klimatavtrycket. Grön vätgas är däremot helt klimatneutral och medför inga koldioxidutsläpp då den framställs av förnybar energi. Råvarorna är vatten och el från förnybar energi som spjälkas i en elektrolysör till huvudprodukten vätgas och biprodukterna syrgas och värme.

Grön vätgas är mångsidigt och kan användas med många olika tekniker och i många olika branscher. Dessutom ger det möjlighet till omställning i sektorer där direkt elektrifiering inte är möjlig. Stål, cement, lantbruk och transport är fyra exempel på sektorer där grön vätgas kan spela en särskilt viktig roll för att minska koldioxidutsläppen. 

Vår drivkraft är att forma morgondagens hållbara, förnybara energi som kan lagras och levereras när det behövs, där det behövs. Genom att titta på olika teknologier som förbättrar vårt sätt att ta tillvara på energi, vill vi öppna nya vägar för vår nödvändiga klimat- och energiomställning. I omställningen till ett fossilfritt samhälle, ser vi vätgas som en möjliggörare för den nödvändiga sammankopplingen av energi, industri och transportsektorn. Utöver att minska utsläppen på Sveriges vägar och från landets industrier skulle detta initiativ också öka flexibiliteten i våra vindparker. Genom att variera mellan produktion av el och vätgas kan vi hjälpa till att balansera elnätet, vilket behövs i södra Sverige från både nätägar- och industriperspektiv.