Vanliga frågor och svar

Hybridpark, kombipark, energipark – kärt barn har många namn! När vi pratar om energiparker menar vi att vi utvecklar våra befintliga vindparker och adderar fler energislag, som solkraft, och dessutom kompletterar dem med möjligheten att lagra energi i form av batterier eller grön vätgas.

Vi vill vara med och driva utvecklingen för effektiva och hållbara lösningar framåt. Därför tittar vi på hur vi kan utveckla våra parker från rena vindparker till energiparker där vi, utöver vindkraft, även adderar andra tekniker.

Vind- och solkraft är perfekta komplement till varandra! När det är soligt blåser det oftast inte så mycket och när det är blåsigt lyser solen ofta med sin frånvaro. Genom att kombinera olika kraftslag kan vi få en jämnare elproduktion och på så sätt leverera förnybar energi varje dag, året om – oavsett väder. När vi dessutom lägger till batterilagring eller produktion av grön vätgas kan vi få en ännu större energinytta från parken.

En vinst med energiparker är att vi får en jämnare leverans till elnätet när fler energislag samverkar. Dessutom är det mer effektivt ur ett kostnads- och markanvändningsperspektiv att låta olika resurser dela på samma infrastruktur, till exempel tillgången till elnät.

Genom att lagra energi när all el som produceras inte behövs kan vi leverera den till Svenska Kraftnät som stödtjänst när elproduktionen inte räcker till. Genom att lagra el som produceras när den är billig och sälja den när elen är dyrare bidrar vi till att stötta och säkerställa balansen i kraftsystemet.

Bladen på ett vindkraftverk är formade som propellrar som drivs runt av vinden. För att rotorbladen på ett vindkraftverk ska börja snurra måste det blåsa minst tre till fyra sekundmeter. Vid cirka 12–14 sekundmeter ger verken full effekt. Rotorbladen fångar in energi från vindens rörelse, i motsats till en motor som använder energi för att skapa rörelse. Rotorn sitter på en axel som är kopplad till en generator som gör om den snurrande rörelsen till elström. Generatorn och annan känslig utrustning sitter skyddat i maskinhuset, i den så kallade nacellen, högst uppe på vindkraftverkets torn.

All energi som vi människor använder har en miljöpåverkan som bör vägas mot nyttan den ger. Vindkraften har i jämförelse med andra kraftslag mycket liten negativ påverkan samtidigt som den blir alltmer effektiv. Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft också den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det gäller nybyggnation av elproduktion i Europa. Vindkraft är därmed ett av de viktigaste energislagen för att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen och nå våra gemensamma klimatmål, samtidigt som vi behåller konkurrenskraftiga elpriser.

För att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem behöver den svenska vindkraften bli ungefär lika stor som vattenkraften, vilket motsvarar en årlig produktion om cirka 65 terawattimmar. Beroende på teknikutvecklingen räknar man med att det kommer att finnas cirka 4 000–6 000 vindkraftverk år 2040. Att jämföra med Danmark, med en yta lika stor som Jämtland, som redan 2019 hade 6000 vindkraftverk. 

Alla föremål som är högre än 45 meter ska ljusmarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, för att bli synliga för flygplan och helikoptrar. I en vindkraftspark där vindkraftverkens totalhöjd är 150 meter eller högre ska de vindkraftverk som utgör parkens yttersta gräns markeras med högintensivt vitt, blinkande ljus, medan de inre vindkraftverken markeras med ett medelintensivt, rött fast ljus. Belysningen kan ibland upplevas som störande för närboende. Studier och utredningar pågår inom ämnet.

Läs mer här

Det kan hända att is bildas på rotorblad som riskerar att lossna och slungas iväg. Detta benämns iskast. Risken att dessa träffar människor eller bostäder är dock mycket liten.

För att hantera risken att iskast orsakar skada används säkerhetsavstånd mellan vindkraftparker och områden där människor vistas. I vindparkerna finns varningsskyltar för att uppmärksamma risken. I tillägg till säkerhetsavstånd kan det också behövas avisningssystem som värmer rotorbladen och på så vis minskar isbildningen. 

All el som produceras från våra förnybara parker oavsett energislag går in i ett gemensamt elnät som distribueras ut i landet eller exporteras. Priset fastställs på den nordiska elbörsen Nord Pool, som är en handelsplats för elproducenter och elhandlare. Där sätts elpriset – timme för timme – årets alla dagar. Elnätspriser och skatter är statligt reglerade. Precis som all annan handel styrs den av utbud och efterfrågan. Om tillgången är dålig, till exempel under torrår då vattenkraftverken har lite vatten i magasinen eller då kärnkraftverken inte kan producera för fullt, går priset omedelbart upp. Då vår elmarknad är sammankopplad med elmarknaden i Europa påverkas även elpriset av vad som händer där

Ingen elproduktion är helt fri från miljöpåverkan, men vindkraften har i jämförelse med andra kraftslag mycket liten negativ påverkan. FN:s klimatpanel, IPCC, har studerat olika elproduktionstekniker och räknat på livscykelutsläpp av växthusgaser. Vindkraft på land är den elproduktionsteknik som har lägst växthusgasutsläpp beräknat på en livscykelanalys. Utsläppen från vindkraft uppstår huvudsakligen vid tillverkningen. Globalt sett kan det totala koldioxidavtrycket vara återbetalat på minst sex månader.

När vi planerar nya vindkraftsparker är påverkan på naturmiljön en central fråga och ibland avgörande för om vi får tillstånd att bygga vindkraft. För landbaserad vindkraft är det framför allt risken för påverkan på fåglar, fladdermöss och rennäringen som kan vara avgörande. Vi jobbar kontinuerligt med att anpassa våra projekt för att minska vår påverkan på den biologiska mångfalden så mycket som möjligt. Naturskyddsföreningen bedömer att vindkraften kan mer än fyrdubblas utan bekostnad på biologisk mångfald och artrikedom.

Läs mer här.

Det tar tre månader för ett vindkraftverk som byggs i Sverige i dag att producera samma mängd energi som gått åt att tillverka, nedmontera och återvinna det, enligt Energimyndigheten.

För äldre vindkraftverk tog det ca sex månader, men färska studier visar att moderna vindkraftverk har halverad klimatpåverkan – från råvaruutvinning till demontering – jämfört med äldre verk. Det beror på bättre tillverkningsprocesser och lättare stål som ger lägre utsläpp från transporter, samt att turbinerna har blivit större och effektivare så att mer el genereras under vindkraftverkets livstid. 

Läs mer här.

Det korta svaret är nej. Detta är ett felaktigt påstående som fått stor spridning. Ett vindkraftverk genererar cirka 0,15 kilo mikroplaster per år, vilket totalt motsvarar ca 650 kilo från alla Sveriges vindkraftverk. Siffran ska förstås helst vara noll men utsläppen är försvinnande små jämfört med exempelvis vägtrafikens utsläpp på 8 000 ton mikroplaster per år. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag kartlagt viktiga källor till mikroplaster. I den rapporten nämns inte vindkraften som en sådan källa.

Läs mer här.

Vi människor exponeras för bisfenol A via livsmedelsförpackningar och via vår inomhusmiljö i första hand. Bisfenol A förekommer i polymerer som används i plasten polykarbonat och epoxi. Dessa plaster finns i elektronik, färg, textilier, byggmaterial och livsmedelsförpackningar som innehåller polykarbonatplast och epoxihartser. 

Epoxi kan i vissa fall användas i vindkraftverkens rotorblad. Vid framställningen av epoxin kan det finnas små mängder bisfenol A som kan läcka ut. Detta är dock inte en källa för människors exponering eftersom Bisfenol A bryts ner i miljön innan den når oss. 

Vid nedmontering av vindkraftverken efter avslutad drift finns lagkrav på lämplig hantering av alla material för att förebygga läckage av farliga ämnen till miljön. 

Läs mer här. 

Det cirkulerar många missuppfattningar om vindkraftens påverkan på miljön, och några av de vanligaste handlar om kopplingen till mikroplast och farliga ämnen som PFAS och Bisfenol A. PFAS är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. De är syntetiskt framställda och används i ett stort antal produkter som till exempel i brandsläckningsskum och impregneringsmedel. PFAS är extremt långlivade och vissa har visats ha negativa effekter på människor och djur. PFAS är vitt spridda i miljön och finns därför i bland annat livsmedel, luft och damm. Exponeringen sker främst genom livsmedel som fisk, ägg och dricksvatten men kan också ske via inomhusluft. Dricksvatten och fisk från förorenade områden kan vara betydande källor till exponering. PFAS finns också i vissa hygien- och kosmetikaprodukter. 

PFAS kan, men behöver inte, användas i ytbeläggningen på vindkraftverkens rotorblad. När PFAS används i beläggningen på rotorblad är det huvudsakligen polymer PFAS som fluoretylenvinyleter (FEVE) och etylentetrafluoretylen (ETFE). Rotorblad på vindkraftverk utgör inte en källa till PFAS som vi människor exponeras för.  

Läs mer här. 

Infraljud är ljud som är så lågfrekvent att vi människor inte kan höra det, men vi kan ändå påverkas av det. Höga nivåer infraljud kan orsaka bland annat yrsel och huvudvärk. Vi exponeras för infraljud hela tiden från både mänskliga och naturliga bullerkällor men det är mycket ovanligt med skadliga nivåer infraljud annat än exempelvis inom vissa tunga industrier. Studier visar att vindkraftverk inte genererar sådana nivåer av infraljud att människor mår dåligt av det.

Läs mer här. 

Studier har visat att många fladdermöss lockas till vindkraftverk, främst vid svaga vindar lägre än 6 meter i sekunden. Data från andra länder indikerar att vindkraftverk dödar 10–15 fladdermöss per vindkraftverk och år. Genom så kallad “stoppreglering” (även kallat fladdermussäkert läge), kan vindkraftverken stoppas vid tillfällen då risken att skada fladdermöss är särskilt hög. Med stoppreglering under ungefär tio stilla sensommarnätter per år kan dödsfallen minska med 60–90 procent.

Läs mer här. 

Jämfört med annan mänsklig påverkan utgör vindkraften en liten fara. I Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval har man kommit fram till att betydligt fler fåglar dör av trafik, katter och fönsterrutor än av vindkraft, om man ser till det totala antalet. Det är viktigt att ta reda på de lokala förutsättningarna för fåglar och undvika att bygga vindkraftverk på platser med höga risker. Vi gör omfattande inventeringar och är området inte lämpligt från ett fågelperspektiv så ges inte tillstånd. Om döda fåglar påträffas har vi rutiner för att dokumentera, artbestämma och rapportera till myndigheter.

Läs mer här.

När verken är uttjänta, efter cirka 25–30 år, monteras de ned komponent för komponent. Vindkraftverket består till cirka 85 procent av stål och järn, idag återvinningsbara material. Bladen består av härdplastkompositer, samma som i till exempel fritidsbåtar, och för dessa pågår intensiv utveckling för att hitta hållbara lösningar för omhändertagande.

Enligt miljötillståndet krävs det att vi som utvecklar en vindkraftpark avsätter pengar för avveckling av parken innan byggstart. På så sätt säkerställs att ytan kan återställas på ett bra sätt.

Om du vill veta mer om vindkraft finns det mycket matnyttig information på dessa sidor:

• Energimyndigheten
• Vindbrukskollen
• Vindval
• Svenska kraftnät
• Naturvårdsverket 

Som markägare har du möjligheten att arrendera ut mark till oss om du på din mark har ett fördelaktigt vindläge och om marken är avskild från bostäder/tätort. Vindkraftsverkens livslängd är 30 år och eftersom vi fortsätter äga våra verk efter driftssättandet, är det oss du kommer fortsätta att träffa och föra dialog med under hela livslängden. Därför är vi extra måna om att våra projekt ska vara långsiktigt hållbara och lönsamma. Du som vill undersöka förutsättningarna för att etablera vindkraft på din mark är välkommen att kontakta oss så kan vi tillsammans kan titta på förutsättningarna för just din mark.

Solceller omvandlar solens strålar till elektrisk energi. När solen lyser på solcellen blir ovansidan negativt laddad och undersidan blir positivt laddad, vilket genererar likström. För att kunna använda elen omvandlas den till växelström i en växelriktare. Man kopplar ihop ett antal solceller till en solpanel. En solpanel som är 1,0 x 1,65 m består av 60 solcellsmoduler. Grovt räknat brukar man säga att en genomsnittsanläggning på ca 25 paneler (en yta på ca 43 m2) producerar ca 6 200 kWh på ett år, men detta varierar givetvis beroende på antal soltimmar, takets läge, lutning mm.

Solkraft är ett perfekt komplement till vindkraft! När det är soligt blåser det oftast inte så mycket och när det är blåsigt lyser solen ofta med sin frånvaro. Genom att kombinera sol- och vindkraft kan vi få en jämnare elproduktion och på så sätt leverera förnybar energi varje dag, året om – oavsett väder.

Det är lätt att tro att det behövs ständigt strålande solsken för att producera solel. Men egentligen är dagsljus allt som behövs för att generera el. För att solcellsinstallationen ska vara värd investeringen bör det vara minst 800 soltimmar per år. I södra Sverige ligger antalet soltimmar på 1100, vilket är lika mycket som i solcellstäta Tyskland. Mest solstrålning är det längs kusterna och på Öland och Gotland. Så borde resten av Sverige strunta i solel? Nej, tvärtom eftersom det handlar om placeringen av solcellsanläggningen. En väl placerad anläggning i norra Sverige kan faktiskt producera mer än en sämre placerad i södra.

All el som produceras från våra förnybara parker oavsett energislag går in i ett gemensamt elnät som distribueras ut i landet eller exporteras. Priset fastställs på den nordiska elbörsen Nord Pool, som är en handelsplats för elproducenter och elhandlare. Där sätts elpriset – timme för timme – årets alla dagar. Elnätspriser och skatter är statligt reglerade. Precis som all annan handel styrs den av utbud och efterfrågan. Om tillgången är dålig, till exempel under torrår då vattenkraftverken har lite vatten i magasinen eller då kärnkraftverken inte kan producera för fullt, går priset omedelbart upp. Då vår elmarknad är sammankopplad med elmarknaden i Europa påverkas även elpriset av vad som händer där.

All energiproduktion ger upphov till någon form av miljöpåverkan. Sett till solcellers livscykel uppstår den största miljöpåverkan vid själva tillverkningen. När solcellerna producerar el bidrar de istället till flera miljöfördelar.

Tillverkningen av solceller är ganska energikrävande och de produceras ofta i länder där en stor del av energin kommer från kolkraft, till exempel Tyskland och Kina. Men inom tre år har den energi som tillverkningen krävde kompenserats av den fossilfria solel som solpanelerna producerat. Dessutom utvecklas hela tiden tekniken för att återvinna solpaneler. På Rabbalshede Kraft utvärderar vi våra leverantörer löpande och strävar alltid efter att göra de bästa valen av leverantörer utifrån kvalitet, arbetsvillkor och påverkan på miljön.

Läs mer här.

Som markägare har du möjligheten att arrendera ut mark till oss om den har rätt förutsättningar för att producera solkraft. Vi fortsätter äga våra solparker efter driftssättandet, så det är oss du kommer fortsätta att träffa och föra dialog med under hela livslängden. Därför är vi extra måna om att våra projekt ska vara långsiktigt hållbara och lönsamma. Du som vill undersöka förutsättningarna för att etablera solkraft på din mark är välkommen att kontakta oss via formuläret nedan så kan vi tillsammans kan titta på förutsättningarna för just din mark.

Vätgas klassificeras i fyra huvudkategorier: grå, brun, blå och grön. Grå och brun vätgas är de två vanligaste varianterna, som framställs av fossila bränslen och medför stora koldioxidutsläpp. Blå vätgas ger lägre koldioxidutsläpp eftersom produktionsprocessen bygger på fossila bränslen i kombination med infångning och lagring av koldioxid (CCS) för att minska klimatavtrycket. Grön vätgas är däremot helt klimatneutral och medför inga koldioxidutsläpp då den framställs av förnybar energi. Råvarorna är vatten och el från förnybar energi som spjälkas i en elektrolysör till huvudprodukten vätgas och biprodukterna syrgas och värme.

Grön vätgas är mångsidigt och kan användas med många olika tekniker och i många olika branscher. Dessutom ger det möjlighet till omställning i sektorer där direkt elektrifiering inte är möjlig. Stål, cement, lantbruk och transport är fyra exempel på sektorer där grön vätgas kan spela en särskilt viktig roll för att minska koldioxidutsläppen. 

Genom att titta på olika teknologier som förbättrar vårt sätt att ta tillvara på energi, vill vi öppna nya vägar för vår nödvändiga klimat- och energiomställning. I omställningen till ett fossilfritt samhälle, ser vi vätgas som en möjliggörare för den nödvändiga sammankopplingen av energi, industri och transportsektorn. Utöver att minska utsläppen på Sveriges vägar och från landets industrier skulle detta initiativ också öka flexibiliteten i våra vindparker. Genom att variera mellan produktion av el och vätgas kan vi hjälpa till att balansera elnätet, vilket behövs i södra Sverige från både nätägar- och industriperspektiv.