Att planera, få tillstånd, bygga och driva en vindpark

Första steget mot en lyckad etablering är en noggrann analys av förutsättningarna för vindkraft. Erfarenheterna från driftsatta vindparker, pågående byggnationer och ansökningar lägger en stark grund för kommande projekt. Här nedan beskrivs faserna från förprojektering fram till driftsättning.

FÖRPROJEKTERING- OCH PROJEKTERINGSFAS

De flesta av landets kommuner har fastställda vindbruksplaner som anger var det kan vara lämpligt att etablera vindkraft. De grundläggande förutsättningarna analyseras utifrån arkiv- och kartstudier, som vindläge, motstående intressen och möjligheter för elanslutning. Arrendeavtal tecknas med markägare eftersom samtliga vindparker uppförs på arrenderad mark.

Samråd inleds med myndigheter, intresseorganisationer samt närboende och innebär att projektören informerar om den planerade vindparken samt tar emot synpunkter och frågor. Vid samrådet framkommer och avgränsas behovet av utredningar. I denna fas utreds verksplatser och planerade vägsträckningar noggrant. Biolog och arkeolog anlitas för fältbesök och resultatet dokumenteras och medföljer tillståndsansökan. Natur- och kulturhänsyn liksom byggtekniska aspekter leder ofta fram till justeringar av verksplatser och vägsträckningar. Vindmätning med SODAR (Sound Detection And Ranging) och/eller vindmätningsmast pågår under cirka ett till två års tid.

ANSÖKNINGSFAS

En tillståndsansökan, som innefattar samrådsredogörelse, miljökonsekvensbeskrivning, arkeologisk undersökning, naturvärdesbedömning samt andra eventuella utredningar, inlämnas till Länsstyrelsen för prövning enligt miljöbalken. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut. För att länsstyrelsen ska pröva ett ärende och kunna fatta ett tillståndsbeslut måste kommunen ha tillstyrkt projektet. Om kommunen avstyrker ansökan måste länsstyrelsen avslå ansökan, vilket brukar benämnas en kommunal vetorätt. För medelstora vindparker som består av upp till sex vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 150 meter och som inte anses ha en betydande miljöpåverkan krävs anmälan enligt miljöbalken samt bygglov. Ansökningshandlingar skickas då in till berörd kommun för prövning.

TILLSTÅNDSGIVEN FAS

När alla tillstånd är beviljade och vunnit laga kraft upphandlas vindkraftverk, el- och entreprenadarbeten, övrig teknik samt även finansiering. Vindmätningarna analyseras grundligt vilket ger underlag för investerings- och lönsamhetskalkyler. Upphandlingen genomförs enligt en beprövad industriell process som säkerställer bästa möjliga totalekonomi över vindkraftsverkens livslängd.

Endast de entreprenörer och leverantörer som bedöms uppfylla Bolagets krav ombeds lämna offert som förutom ekonomiska villkor och tekniska parametrar ska innefatta rutiner för verifiering av kritiska egenskaper, garantier, tillgänglighet, service med mera. Avtal upprättas också med nätbolag för elanslutning. En regelförenkling har möjliggjort för Bolaget att i egen regi bygga ledningsnätet mellan vindkraftverken och fram till en punkt där nätägare övertar ansvaret för elnätet. Det ger Bolaget en bättre kontroll över tider och kostnader i projekten.

BYGGFAS

Byggprocessen inleds med att entreprenören kontrakteras för byggnation av vägar och infrastruktur inklusive interna elledningsdragningar inom vindparken dvs. icke koncessionspliktigt nät (IKN-nät). Turbinleverantörerna står för resning av vindkraftverken och har det fulla ansvaret fram till att provdriften avslutas. Elanslutning utförs av de elbolag som innehar koncession i området och bekostas av Rabbalshede Kraft. Dotterbolaget Rabbalshede Elnät AB svarar för byggnation av egna koncessionspliktiga elnät för anslutning av vindparker.

DRIFTSFAS

Varje verk följer en service- och underhållsplan och övervakning av driften sker på distans av både leverantören och Rabbalshede Kraft, vilket bidrar till en hög driftsäkerhet och hög tillgänglighet. Underhåll skall i möjligaste mån läggas under perioder med svaga vindar. Vinterhalvåret, perioden oktober - mars, står för cirka 60 procent av en normal årsproduktion vilket är representativt för hela Sverige. Vindkraftverk genererar mindre energi på sommaren än på vintern vid samma vindstyrka beroende på att luften är varmare och därmed har en lägre densitet. En kall vinterdag kan vindens energiinnehåll vara uppåt 40 procent högre än en varm sommardag. Ett genomsnittligt vindår, ett så kallat normalår, baseras på uppmätt vindhastighet över minst tio år. Avvikelser från normalåret kan under vissa perioder vara mycket stora, vilket påverkar intäkter och resultat ett enskilt kvartal eller år.