FAQ

Vilken är vindkraftens roll för energimarknaden?

Vindkraftens roll är enligt riksdagens beslut 

dels att bidra till att öka andelen förnybar energi till 50 procent av Sveriges totala energianvändning för att minska utsläppen av växthusgaser,

dels att öka energisäkerheten, alltså öka andelen energi som produceras med egna resurser vilket minskar Sveriges beroende av importerade energiråvaror, främst olja och gas.

Vad betyder vindkraft för samhället?

Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. 

En vindkraftsetablering bidrar till en ny typ av verksamhet som skapar möjlighet till en infrastrukturutveckling och lokala arbetstillfällen för invånarna. Under byggskedet finns arbetstillfällen inom skogsavverkning, anläggning av vägar och platser för vindkraftverk, ledningsdragning och montage. En vindpark skapar också arbeten inom drift och underhåll under den tid vindkraftverken är i drift, ca 20–25 år. Rabbalshede Kraft strävar efter högsta möjliga tillgänglighet i produktionen och har därför prioriterat uppbyggnaden av en egen drift- och underhållsorganisation med lokal förankring. I driftskedet finns arbetstillfällen främst för underhållstekniker och elektriker, men även arbeten av mer allmän karaktär som väg- och fastighetsskötsel.

En vindpark medför också olika typer av ersättningar som tillfaller markägare och boende direkt eller indirekt.

Hur mycket vindkraftsel produceras i Sverige?

Den svenska vindkraften producerade drygt 6 TWh el år 2011, motsvarande ca 4,4 procent av elanvändningen i Sverige. (www.vindkraftsbranschen.se). Energimyndigheten bedömer att det kommer att produceras ca 11 TWh från vindkraft år 2020 inom ramen för den beslutade ambitionsnivån i elcertifikatsystemet.

Hur påverkar ett vindkraftverk omgivningen ljudmässigt?

Vindkraftverken alstrar ett, aerodynamiskt, ”svischande” ljud som uppstår vid bladens passage genom luften samt ett mekaniskt ljud från växellåda och generator. Ljudnivån avtar med avståndet från vindkraftverket då ljudenergin sprids över ett större område. Ljudutbredning påverkas även av meterologiska förhållanden, främst vindförhållanden och temperatur, och markens egenskaper såsom nivåskillnader och vegetation.

Vid ljudberäkning följs Naturvårdsverkets och tillståndsmyndighetens värde på 40 dB(A) utomhus vid bostäder. Riktvärdet på 40 dB(A) ska följas oavsett hur många verk som planeras.

Tillståndsmyndigheten ställer krav på att kontrollmätning ska ske efter drifttagande av vindparken

Hur påverkar vindkraft kultur- och  naturvärden samt djurliv?

När en vindpark ska etableras genomförs en natur- och kulturinventering och en miljökonsekvensbeskrivning. I utredningarna identifieras till exempel känsliga fågelarter och fornlämningsobjekt. Dessa värden tas hänsyn till i den fortsatta projekteringen.

Forskning visar att fåglar har en väldigt god förmåga att se verken och t.ex. flyttande fåglar är vid normal väderlek duktiga på att väja. Stora tyngre rovfåglar som örnar löper större risk. Därför är det viktigt att skaffa kunskap om förekomsten av fåglar och deras rörelsemönster inom det aktuella området för att minimera riskerna genom val av plats för vindparken. Det har visat sig att älgar och rådjur gärna uppehåller sig i närheten av verken och att deras beteende inte ändrar sig.

Är vindkraftverk farliga?

Olycksriskerna med vindkraftverk är små och är i förekommande fall så gott som alltid kopplade till bristande service och underhåll. Vindkraftverken står under ständig kontroll via dataövervakning där felmeddelande skickas direkt till jourhavande personal om något inträffar.

Nedisning och risken för iskast kan uppkomma till följd av kallt klimat på högre höjder, vid underkylt regn samt i dimma/hög luftfuktighet följt av frost. Beroende på vilket klimat vindparken befinner sig i kan särskilda åtgärder krävas för att förhindra nedisning. Vindparkerna som Rabbalshede Kraft driver förses med skyltar om risk för nedfallande is.

Hur lång är den tekniska och ekonomiska livslängden?

Vindkraftverk skrivs normalt av på 20 år och den beräknade ekonomiska livslängden är 20 – 25 år. I våra kalkyler ingår underhåll, uppgraderingar och ett utrymme för byten av komponenter. Ansvar och kostnader för att montera ner och föra bort vindkraftverken ligger på ägaren till verket, inte mark­ägaren.

Hur effektiv är vindkraften?

Moderna vindkraftverk har en långt högre nyttjandegrad än äldre och är också mer effektiva. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 7 500 av årets 8 760 timmar, det vill säga ungefär 90 procent av tiden. 

Den viktigaste faktorn för att uppnå lönsamhet i ett projekt är goda vindförhållanden. Rabbalshede Krafts meteorolog följer upp och analyserar mätdata från bolagets vindmätningsmaster och SODAR system. Om vi upptäcker att vinden inte räcker till för att ett projekt ska bli lönsamt avstår vi från att bygga. Vi kan alltså med stor säkerhet ange vad en vindpark kommer att producera över tid. Att vinden varierar stort från månad till månad och år från år är en annan sak. Variationerna kan vara upp till 20 procent upp eller ned jämfört med ett så kallat normalår. Det finns med i kalkylerna. Den största andelen, 58%, av normal årsproduktion för vindkraft fås under vinterhalvåret oktober till mars.

Hur mycket energi går det åt att bygga ett vindkraftverk?

En spansk undersökning visar att den så kallade återbetalningstiden är knappt 230 dagar. Det är den tid som det tar för vindkraftverket att generera elektricitet som motsvarar den energimängd som går åt för tillverkning, transporter och montering av vindkraftverket . Denna tid motsvarar cirka 3 % av vindkraftverkets beräknade minimilivslängd (www.vindlov.se).

Finns det något ekonomiskt stöd för vindkraft?

Vindkraften stöds, liksom annan elproduktion från förnybara energikällor, av elcertifikatsystemet som är ett marknadsbaserat stödsystem. Tanken med elcertifikatsystemet är att göra produktionen av förnybar el mer konkurrenskraftig. På så sätt vill staten stimulera och öka produktionen från förnybara energikällor (www.vindlov.se).

Alla elkonsumenter, förutom den energiintensiva industrin, betalar en elcertifikatavgift på omkring 4 öre/kWh för att vi ska få mer förnybar el i Sverige. Cirka 50 procent går till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme, 20 procent till vattenkraft och 30 procent till vindkraft. Av inbetalade cirka 4 öre/kWh går alltså mindre än 1 öre/kWh till vindkraften.(www.vindkraftsbranschen.se).