Att planera, få tillstånd, bygga och driva en vindpark

Att etablera en vindpark från inledande förstudie till driftsättning är en lång process och kan ta fyra till sju år. Nedan beskrivs faserna från förprojektering fram till driftsättning.

Förprojektering, ~0,5 år

Inledningsvis i projekteringen utreds avgörande förutsättningar så som vindläget utifrån vindkartor, motstående intressen, markförhållanden, möjligheter till elanslutning och så vidare. Utpekade områden av riksintresse för vindkraft samt kommunernas vindbruksplaner är viktiga instrument när nya etableringsområden undersöks. Här tecknas också arrendeavtal med markägaren eftersom samtliga vindparker uppförs på arrenderad mark.

Projektering inklusive samråd, ~0,5-1,5 år

Under projektering påbörjas vindmätningar samtidigt som samrådsprocessen inleds med de myndigheter, föreningar, organisationer, närboende och personer som berörs av etableringen. Samrådet består i möjligheten för den som anser sig särskilt berörd av den planerade verksamheten, att meddela synpunkter och önskemål om projektet. Kommunen måste tillstyrka projektet här i samrådsfas om projekteringen ska kunna fortsätta.

När samrådstiden är slut sammanfattas samrådet och inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse som senare medföljer tillståndsansökan. Efter att samrådet är avslutat arbetas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fram. En MKB beskriver vindkraftens direkta och indirekta effekter på natur- och kulturmiljö, rekreationsvärden och människors hälsa. Behovet av utredningar och inventeringar är olika för olika vindparker, fältutredningar av verksplatser och vägsträckningar görs alltid av arkeolog och biolog. Vid utredningarna framkommer ofta behov av hänsyn vilket kan leda till justering av vindkraftverkens placering och vägsträckningar. För att tydliggöra vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden tas fotomontage fram. Montagen visar hur vindkraftverken kommer att se ut från olika platser. MKB lämnas sedan in till berörd myndighet och utgör ett beslutsunderlag för kommun respektive länsstyrelse liksom informationsmaterial för övriga berörda och intresserad allmänhet.

Meteorologiska kartor och historisk vindstatistik analyseras för att identifiera optimala lägen för enskilda vindkraftverk. Optimal placering av vindkraftverken vägs mot övriga intressen som framkommer under projekteringen. Egna vindmätningar startar och pågår under minst ett år för analys innan upphandling.

Ansökan, ~1-2 år

För ansökan om tillstånd finns två alternativ

Bygglov och miljöanmälan:

Parker som består av upp till sex vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 150 meter kräver anmälan enligt miljöbalken och bygglov enligt plan- och bygglagen och prövas av kommunen.

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken:

Parker med två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd på över 150 meter, alternativt sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 120 meter, är tillståndspliktiga enligt miljöbalken och prövas av länsstyrelsen.

För att miljötillstånd ska kunna beviljas krävs att kommunen tillstyrker etableringen av vindkraftverk en andra gång när tillståndsansökan är inlämnad.

När länsstyrelsen anser att de fått in tillräckligt med beslutsunderlag, kungörs planerad vindpark i lämpliga dagstidningar. Kungörelsen är ett meddelande till alla som förväntas bli berörda av vindparken att länsstyrelsen tar emot synpunkter under en angiven tidsperiod.

Upphandling, ~1 år

När alla tillstånd är beviljade fastställs finansiering och upphandling av vindkraftverk, övrig teknik, el- och entreprenadarbeten startar. Den avgörande faktorn för att etablera en vindpark är de rådande vindarna som utgör råvaran i elproduktionen. Vindmätningarna analyseras grundligt vilket ger underlag för investerings och lönsamhetskalkyler.

Avgörande för val av leverantör är resultatet av en omfattande leverantörsutvärdering där man bland annat bedömer leverantörernas förutsättningar att klara av att uppfylla hela Rabbalshede Krafts kravbild. Krav ställs vid upphandling på att utförandet av vindkraftverken skall överensstämma med alla svenska lagar och krav från myndigheter. Att detta efterlevs kontrolleras av Arbetsmiljöverket genom marknadskontroller, inspektioner och genom exempelvis kontroll av arbetsmiljön.

Byggnation, ~1-2 år

Byggnationsfasen inleds med förarbeten av mark och byggande av vägar. Entreprenörer anlitas för markarbeten medan turbinleverantörerna står för montage och driftsättning av vindkraftverken. Rabbalshede Kraft anlitar så långt det är möjligt lokala entreprenörer under bygg- och driftsperiod.

Vägar

Ofta behövs en del nyanläggning av väg. För att minska miljöpåverkan används befintliga vägar och skogsbilvägar i den mån det är möjligt. Befintliga vägar behöver oftast rätas, förstärkas och breddas för att passa fordon och trafikmängd under byggperiod. Vägarna behöver en färdig bredd på 4-5 meter plus slänt och dike. Total avverkningsbredd för vägar är normalt 15-20 meter. Där vägen ska gå fram schaktas vegetation och jord bort. Därefter fylls ett förstärkningslager med grovt bergkross i botten och på toppen en slityta med bärlagergrus. Vägslänten återbekläds med jord. Kraftkablar för anslutning till elnätet och fiberkablar för kommunikation förläggs längs med vägarna.

Fundament 

Fundament av armerad betong byggs på plats. Det ska bära upp verkets tyngd och det ska fungera som förankring så att verket står stadigt. Det finns två olika typer av fundament. Bergförankrat fundament, där det är fast berg, 8-10 meter i diameter och som med vajrar eller stänger förankras i berget. Gravitationsfundament, där fast berggrund saknas, 16-22 meter i diameter för att kunna bära och stabilisera vindkraftverket. Geotekniska undersökningar leder fram till att rätt typ av fundament används.  

Elnät

Anslutning till elnätet utförs av de elbolag som äger intilliggande nät, men bekostas av Rabbalshede Kraft.

Vindparker i drift, ~20-25 år

Vindkraftverken producerar el under ca 20-25 år. Den producerade elen från Rabbalshede Krafts vindparker säljs på den öppna elmarknaden, Nord Pool. Bolagets egen drift- och underhållsorganisation ser till att varje vindkraftverk följer en service- och underhållsplan. Övervakning av funktion och elproduktion sker på distans av både vindkraftverksleverantören och Rabbalshede Kraft, syftet är att uppnå en hög driftsäkerhet och tillgänglighet.

Vindkraftverk börjar producera el då det blåser cirka 3 m/s och uppnår full effekt vid 12-13 m/s.  När det blåser över 25 m/s i medelvind stängs verken av säkerhetsskäl av.

Ljus

Vindkraftverk ska vara markerade med belysning för att kunna upptäckas av flygtrafik. Transportstyrelsen ansvarar för bestämmelser om hinderbelysning och villkor för belysning finns med i tillståndet för vindkraftetableringen. Enligt dagens regelverk ska vindkraftverk med en totalhöjd upp till  150 m vara utrustade med blinkande rött ljus under skymning, gryning och mörker.

Ljud

Vindkraftverken påverkar omgivningen ljudmässigt. Ljud uppstår framförallt då bladen passerar genom luften. Det krav som ställs i de flesta fall är att ljudnivån från vindkraftverk inte får överskrida 40 dB(A) utomhus vid bostäder.

Villkor för detta fastställer myndigheterna i samband med tillståndsgivning av vindkraftverk. Under projekteringsarbetet görs ljudberäkningar som sedan följs upp med kontrollmätning efter drifttagande av vindparken.

Landskapsbilden

Det är svårt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i ett område kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. För att tydliggöra påverkan tas fotomontage fram inför en vindkraftsetablering. Dessa utvisar hur verken kommer att se ut från olika platser. 

Avveckling

När ett vindkraftverk tjänat ut och inte längre är lönsamt monteras det ned och säljs på en andrahandsmarknad eller skrotas. Betongfundamentet rivs eller täcks över. Länsstyrelsens miljötillstånd innehåller krav på ekonomiska åtaganden som ska garantera avveckling. 

Vindkraftens tillväxt

En snabb utbyggnad av vindparker de senaste åren och ett ovanligt blåsigt år bidrog till att vindkraften producerade 6,1 TWh under 2012. Det är en ökning med 74 procent jämfört med 2010 och mer el än vad en genomsnittlig svensk kärnreaktor årligen producerar. Vindkraftens andel av den totala produktionen i landet steg till 4,2 procent.

Sveriges utbyggnadsmål för förnybar elproduktion regleras av elcertifikatsystemet. Ambitionsnivån är 25 TWh förnybar elproduktion till år 2020 jämfört med år 2002. Av det bedömer Energimyndigheten att
11 TWh kan komma från vindkraft. Tillsammans med Norge och det gemensamma elcertifikatsystemet som började gälla 1 januari 2012 ska ytterligare cirka 13 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020.

Dessutom har riksdagen beslutat om en planeringsram för vindkraft motsvarande 30 TWh årsproduktion till år 2020. Att ange en planeringsram för vindkraft är ett sätt att i samhällsplaneringen skapa förutsättningar för en årlig produktion av el från vindkraft till en viss volym.